Grubbel

Vi människor kan rent fysiologiskt inte stänga av våra tankar, även om vi ibland nog skulle vilja det. Det är således inte ett realistiskt mål när tankarna blir för påträngande och jobbiga. Inte heller är det rimligt att kräva av sig själv att bara tänka positiva tankar. Istället är det mer fruktbart att låta sina tankar komma och gå (man kan likna dem vid hur vår andning fungerar) och utan att vid varje tillfälle agera på dom, värdera dom eller tro att tankarna alltid säger sanningen om världens tillstånd. Våra tankar kan vara hur skrämmande, tokiga som helst utan att vi är i fara eller gör vilda okontrollerade saker.

Ibland leder våra tankar till återkommande grubbel och ältande av en problematik. Detta kan pågå under en lång period, ibland flera år.  

Ägnar du dig åt grubbel eller åt problemlösning?

I forskning har man sett att om man grubblar och ältar mycket mår man psykiskt sämre och upprepar/förstärker obehagliga känslor som härstammar från det förflutna. Det visar sig också att man med tiden blir allt sämre på att lösa problemet.

Om man vill veta om man grubblar eller ägnar sig åt problemlösning kan man ställa sig följande frågor:

1.                         Har jag gjort några framsteg i att lösa problemet?
2.                         Har jag lärt mig något nytt om problemet?
3.                         Känner jag mig mindre nedstämd och självkritisk än innan jag började tänka på problemet?

Om du svarar ja på någon av frågorna ovan så är det sannolikt att det är problemlösning du ägnar dig åt. Om du svarar nej så är det förmodligen grubblerier som upptar din tid.

Om du känner igen dig i att fastna i grubblerier och vill kartlägga hur ditt grubblande ter sig och vilka återkommande tankar du hamnar i, börja med att skriva ner dina negativa tankar under exempelvis några veckors tid. Se vilka som återkommer och som orsakar dig mest lidande.

När du fått fatt i vad du återkommande grubblar på försök finna ut i vilka situationer det är som du är mest benägen att börja grubbla i. Är det till exempel i sängen vid läggdags, när du är ensam eller när du städar?
Nu är det dags att förbereda dig med alternativa beteenden istället för grubbel. Det finns både inre och yttre alternativ. Ett av de inre är att fokusera på vad andra sinnesintryck erbjuder för stimulans. Vilka dofter känner du, vad ser du omkring dig, vilka ljud hör du. Det kan också vara funktionellt att läsa något lättillgängligt, lyssna på upplyftande musik eller lösa korsord. Yttre alternativ kan vara sådant som förändrar din sinnesstämning till det bättre. Det kan hjälpa att prata med någon annan människa, vara fysiskt aktiv eller koncentrera sig på något nytt man vill lära sig. Känner du dig gladare så ligger inte grubblandet inom räckhåll. Att byta ut grubbeltid mot konstruktiv tid tar tid! Ge inte upp! Var uthållig!

Vad grubblar du ofta över och vad kan du ersätta grubblandet med i din vardag?